Buslabbarna

Haft en semesterdag idag och började dagen med en långpromenad med alla hundarna. Lätt snöfall och vindstilla en underbar morgon helt enkelt. 

Jag börjar få till tekniken med att gå med 9 kopplade labradorer. Det är inte bara att gå med dem som kräver lite teknik, att sätta på koppel på 9 hundar och att få dem att vara hyfsat stilla tills att man är klar kräver lite tålamod och finess. Idag fick jag en bra start med lugna och samarbetsvilliga hundar. 

Hann även med lite träning av båda hundarna. Taggis fick gå fint en stund och hämta dummies på två synliga linjer. En som låg rakt upp i en backe och en som låg på snedden i en backe. Han fixade det galant så nästa gång testar jag att göra den ena dold. 

Spike fick tre linjer Keith Matthew style. Den första linjen var dold med gömda tennisbollar i högt gräs. Den andra linjen gick jag ut med honom och kastade den sista biten och den tredje linjen sköt jag ut med kastare över ett diket och uppför en backe. Det första som hände var att markeringen sköts iväg som en störning. Vände om och skickade mot tennisbollarna. När han var i området blåste jag stopp och sedan närsök. Visst sökte han lite men fokus låg nog någon helt annanstans för det blev en massa blåsande och dirigerade från min sida för att få in en boll. Sen fick han ta linjetaget. Inte heller den linjen blev bra så jag skickade om igen ett par gånger för att få till en rak linje. Det svåra låg i att han i början av linjen skulle ner för en liten backe och i denna minibacke så tappade han hela tiden linjen. Det resulterade i att jag fick gå ner för backen och skicka honom för att få en rak linje. Minnesmarkeringen gick också sådär, han hade nog glömt den så han behövde lite hjälp för att hitta den. Skickade om på tennisbollarna och även om han höll området väldigt bra så letade han inte tillräckligt noggrant så jag fick gå ut och hjälpa honom lite igen.

Inser att jag behöver backa rätt mycket i träningen eller egentligen vet jag om det men man vill ju testa lite ändå. Måste träna grunder igen. Stoppsignalen ska sitta, att stanna ett par meter senare funkar inte. Närsöket behöver bli bättre igen så jag kommer köra ett par pass nu med tennisbollar i tuvor för att få honom att söka noggrannare. I det arbetet kommer jag även lägga in stoppsignalen för det är i hans självständiga arbete som han hör mindre. Sist men inte minst behöver vi träna på att passera hinder på snedden. Ska sova på saken sen har jag en plan för jag kan inte träna på allt på en gång.

Kvällsmat till passehundarna och mina får snällt titta på då de äter där inne.

Passar hus och hundar åt vänner i två veckor så sen nyårsafton har flocken utökats med ytterligare 7 labradorer. Spike har träffat flocken tidigare då vi bodde här en vecka förra året men för Taggis är flocken ny. 

Det är tur att han är så liten och söt för ingen av de andra hundarna tar honom på allvar. Idag har han snott märgben från Grim, trots att han morrade ett par gånger så lät han Taggis ta det till slut. Han får igång de flesta till lite bus men har en favorit kompis i Tilda. Till och med den blyge och osäkra Sting tycker att han är okej. När hundarna ska tillbaka in i sina boxar så följer Taggis med in till alla och de accepterar det och inte ens Sting tittade konstigt när han fick sällskap. 

Idag fick Spike och Taggis bo i kenneln med de andra när jag var på jobb. De har en egen box med sina namn på vid de andra grabbarna. Så nu ligger de utslagna i soffan och vilar upp sig. Inte riktigt vana vid så många hundar. 

Trötta och nöjda hundar efter en skön runda med Carolin. Alltid roligare att gå långrundor i mörkret när man har lite sällskap för av någon anledning har jag så svårt att motivera mig till att gå långrundor den här årstiden.

Måndagspasset är även ett dragpass då hundarna har sele på sig och då får de gå före och släpa på sin matte. Plus att för Taggis är det bra att få komma ut utanför gården lite.

Idag pratade jag och Carolin lite minnen från vår vandring för ett par år sedan och spånade lite på ett framtida äventyr. Jag längtar ut till fjällen eller egentligen bara till att gå på tur så ska försöka planera in en kort tur i vår.

Jag glömmer lätt vad som hänt under åren och med den här bloggen vill jag på ett enkelt sätt kunna minnas allt. Hur tänkte jag när jag började träna? Vad och hur gjorde jag? Hur har det gått på tävlingar och kurser och hur kändes det? Bilder försvinner och visst är det så mycket roligare när man delar med sig. Tänk att få kunna sitta på ålderns höst och blicka tillbaka på en härlig tid i livet fylld med aktiviteter i skog och mark.