Så var den äntligen avklarad, den där provstarten som vi tränat inför sen i somras. Det mesta kunde hon egentligen redan när jag tog över henne. Följsam som en gudinna, markerar som en gud, stadig som en sten o lämnar av i hand.
Nu har jag haft en lång period med boostning av självförtroende av hundarna. Övningarna har varit enkla o tydliga och det har gett resultat. Tokiga töntiga Taggis är tillbaka. Med kanske lite för mycket självförtroende men hellre det än osäker och tveksam buslabbe.
Jag har en fortsatt bra känsla med hundarna och deras träning. Visst har jag backat med träningen med Taggis och gör enklare och tydligare övningar med honom men vem bryr sig om det är öppna eller dolda linjer egentligen. Så länge det funkar och man kommer vidare i träningen.
Känslan under och efter ett träningspass med buslabbarna kan variera lite upp och ner. Oftast har jag en bra känsla men ibland känner jag mig rätt usel då jag krånglar till det eller inte riktigt tänker efter när jag lägger upp övningar.
Förra helgen var jag med på jaktinternatet i Sösdala. Jag har varit med ett par gånger tidigare och det är alltid lika trevligt. Det har blivit för lite olika instruktörer och jag har alltid varit supernöjd efter att ha varit där. I år hade de bjudit in Carsten Nissen. I vanliga fall är jag lite …
Ibland är jag lite lat som hundtränare och då gör jag det så enkelt som möjligt för sig själv. Eller är jag kanske bara lite bekväm? Idag var en sådan där lat men effektiv dag. Nu när det är ljust lite längre på kvällarna så kan man ju faktiskt utnyttja det.
Kort pass på eftermiddagen innan det började skymma för mycket.
Dagens plan
Linjetag på grusväg, dummisarna utspridda i ett litet område. Backa längre bakåt vid varje skicka och var noggrann innan själva skicket.
Fortsätt läsa
Att gå i drevet på småviltsjakt har blivit en höjdare med Taggis. Han tycker verkligen att det är kul och än så länge håller han sig i skinnet och ballar inte ur.
Buslabbarna 