Äntligen är säsongen igång igen och när man nu ändå kör igång kan man lika gärna göra det ordentligt.
I fredags var första tillfället utanför Ängelholm. Det är alltid lika kul hos Peter, ordning och reda, go mat och härligt gäng. Taggis skötte sig bra, vi var nog båda lite ringrostiga för jag åkte ifrån radion hemma och Taggis hade lite mycket spring i benen i början men han lugnade ner sig efter hand.
Han lyssnade bra på mina signaler och tog mina tecken hyfsat bra och det trillade lagom med fågel så jag kunde göra ett par bra skick.
Jag hade en såpass bra känsla efter fredagen så jag anmälde till ett KKL. Oh shit my god 🙈
I söndags var det dags för nästa ställe. Första såten gick i betor, katastrof!!! Ingenting fungerade och Taggis hade mycket spring i benen. Till andra såten hade Kati en bra plan så vi stod bredvid varandra och diskuterade lite kort innan vi skickade hund, riktigt bra träning då hunden inte ska springa på det första man säger. Så efter den såten kändes det bättre och under de kommande fick jag till bra passivitetsträning.
Efter att sista såten var avklarad fick Taggis följa kanalen tillbaka och söka efter änder i vatten, vass och på land. Åh det är han grym på, ligga i och jobba och följa upp vittring.
Grymt god mat som vanligt från en av grabbarna i jaktlaget, hans Gulaschsoppa är gudomlig, men den här gången bjöd han på en mycket god chiligryta.
I måndags var det dags för Blekinge. En lagom jakt där vi fick möjlighet att träna mycket passivitet. Grymt bra var det att bara låta Taggis sitta och titta utan att få jobba under två såter, sen fick han jobba lite under kvällsstrecket.
Jag gillar Oves sätt att styra upp jakterna och att han påminner oss hunnafolk om att behandla viltet med respekt och att ha en viss radiodisciplin.
I tisdags fick jag möjlighet att apportera igen. Även detta blev en riktigt bra genomkörare och Taggis fick sitta passiv en bra stund i början av varje såt när det pangades en hel del runt omkring honom innan han fick börja jobba. Jag utmanade honom rejält under dagen och vände och vred rätt mycket på mig för att se till att han följde mig och inte gav sig av på egna äventyr.
Jag fick till en kanon dirigering som kändes riktigt jäkla bra. Jag skickade honom på en linje, han föll lite åt höger och när jag blåst stopp föll en fågel 20-30 meter till höger honom. Till min förvåning satt han kvar, den retningen brukar han inte klara av, och jag skickade honom på ett ut med vänsterhand upp. Hans lätta sida förvisso, men han gjorde en klockren vändning åt vänster gick bakåt och när han var i rätt område fick han ett kort stopp och närsök (såg att han fick vind på fågeln) att han vände bort från den fallna fågeln och fortsatte följa mina tecken och signaler kommer jag leva länge på 🤩
Ja ja kanske inget märkvärdigt för de flesta, men för mig var det en stor bedrift.
Så just nu är han mattes finaste buslabbe igen, det går lite upp och ner det där 🤪
Buslabbarna 